När julen glimmar och plånboken ekar tom: En berättelse om växande fattigdom i Sverige

1. Ett snötäckt land där skillnaderna märks tydligast i december

Det är ofta först när adventsljusen tänds och butikerna fylls av röda band och doften av apelsin och kanel som många familjer på allvar känner trycket över bröstet. Julens budskap om värme och gemenskap krockar med den egna ekonomiska verkligheten: spruckna vinterkängor, extra dyra elräkningar, önskelistor som blir till tysta kompromisser mellan barnens drömmar och föräldrarnas oro.

I Sverige – ett land som länge har byggt sin självbild kring trygghet och små ekonomiska klyftor – har fattigdomen sakta men märkbart krupit fram. Den syns i matkassar från frivilligorganisationer, i tomma kylskåp veckan innan lönen, i hyreshöjningar som tvingar familjer att välja mellan mat och medicin.

För dem med redan ansträngd ekonomi blir julhelgen inte bara en högtid, utan en psykologisk prövning.

2. Den emotionella verkligheten: Skam, oro och tystnad

Fattigdom i ett välfärdsland är ofta tyst. Människor är rädda att uppfattas som misslyckade i ett samhälle där ansvar för ekonomin ofta läggs på individen. Psykologiskt skapar det en skamspiral:

Man jämför sig med andras jular.
Man undviker sociala sammanhang där kostnader uppstår.
Barnens förväntningar förstärker föräldrarnas känsla av otillräcklighet.
Stressen blir kronisk, påverkar sömn, självkänsla och hälsa.

Under december ökar stressnivåerna ytterligare. Många beskriver en känsla av att ”hela samhället visar upp vad man borde ha råd med, vad man borde köpa, hur lyckligt det borde vara”. Reklam, julkalendrar, skolaktiviteter – alla bär de spår av normer kring överflöd.

För personer som lever på marginalen blir varje glittrande skyltfönster en påminnelse om det man inte kan ge sina barn.

3. Barnens jul: Drömmar som inte får plats i hemmets budget

Barn växer upp i samma ekonomiska verklighet som sina föräldrar, men deras perspektiv är annorlunda: mindre rationellt, mer känslostyrt och ofta präglat av att vilja ”vara som alla andra”.

I samtal med barn från familjer med svag ekonomi återkommer tre teman:

1. Rädsla för att sticka ut

Barn undviker att berätta att de inte haft råd att köpa något till klassens julklappsspel, att deras kläder är från en fritidsgård eller att de inte ska resa bort på lovet.

2. Överansvar

Många barn ”läser” sina föräldrars stress och börjar självcensurera sina önskningar:

”Jag vill inte att mamma ska bli ledsen, så jag önskar mig bara något litet.”

Detta är en form av parentifiering, där barn tar ansvar som egentligen tillhör vuxna.

3. Socialt utanförskap

Julen förstärker skillnader som annars kanske inte syns så tydligt. Klasskamrater visar upp dyra presenter, berättar om skidresor, mellandagsrean, upplevelser. Barn som saknar dessa möjligheter drar sig ofta undan.

Den psykologiska effekten

Forskning visar att barn som växer upp i ekonomisk stress löper större risk att utveckla:

lägre tillit till samhället,
högre nivåer av oro och skam,
svagare framtidstro,
svårigheter att delta i skolan socialt.

Över tid påverkar det deras möjligheter i livet – fattigdomen blir inte bara en ekonomisk fråga, utan en utbildningsfråga, hälsoklyfta och livschansfråga.

4. Det undersökande perspektivet: Varför ökar fattigdomen i Sverige?

Fattigdomens ökning i Sverige beror inte på en enskild faktor utan på en väv av politiska beslut, ekonomiska förändringar och samhällstrender som tillsammans pressat främst låginkomsttagare, ensamstående, arbetslösa, sjuka och nyanlända.

Några centrala orsaker:

A. Förändringar i välfärdssystemen

Under flera decennier har nivåerna i:

sjukförsäkring,
a-kassa,
socialförsäkringar,
bostadsbidrag

inte följt kostnadsutvecklingen i samhället. Detta innebär att personer som faller ur arbetsmarknaden faller hårdare idag än på 1990-talet eller tidigt 2000-tal.

B. Stigande boendekostnader

Hyreshöjningar, bostadsbrist och minskat byggande av billiga bostäder leder till att boendet tar allt större del av inkomsten – särskilt för ensamstående och barnfamiljer.

C. Ett mer polariserat arbetsliv

Lågbetalda arbeten har blivit fler, ofta med:

osäkra anställningar,
oregelbundna inkomster,
oförutsägbar arbetstid.

Människor med otrygg ekonomi har svårt att lägga undan pengar, vilket gör dem mer sårbara för prisökningar.

D. Skattesänkningar och prioriteringar

Politiska val kring skatter och användningen av offentliga medel har under lång tid skiftat fokus från generella välfärdssatsningar. När skattesystemet blir mindre omfördelande växer klyftorna.

Detta är inte knutet till något enskilt parti, utan speglar en bred trend av:

marknadsorientering,
effektiviseringskrav,
ökad privatisering inom vissa sektorer.

E. Prisökningar och inflation

De senaste årens stigande priser på mat, el och räntor har slagit hårdast mot dem som redan lever på marginalen.

Samtidigt har lönerna inte ökat i samma takt.

5. Psykologisk fördjupning: Vad händer i ett samhälle när fattigdomen växer?

När många människor känner ekonomisk otrygghet påverkas samhällets psykologi i stort:

1. Tilliten minskar

Svensk tillit – länge en styrka – eroderar när människor känner sig övergivna av systemet.

2. Stressen ökar på befolkningsnivå

Ekonomisk osäkerhet är en av de starkaste drivkrafterna bakom:

depression,
ångest,
kronisk stress.

Detta påverkar arbetsförmåga, skolresultat och familjerelationer.

3. Vi-känslan försvagas

När människor upplever att klyftorna ökar blir det svårare att identifiera sig med varandra. Det skapar politisk polarisering, misstro och social splittring.

4. Barn internaliserar samhällets normer

Barn som växer upp i fattigdom under en tid då samhällsidealet är individuell framgång utvecklar ofta en känsla av att ”felet ligger hos mig”, trots att orsakerna är strukturella.

6. Ett land i behov av nya berättelser – och nya prioriteringar

Julen avslöjar något fundamentalt om Sverige: att vår självbild som ett jämlikt land kanske inte riktigt stämmer längre.

Men den visar också något annat: viljan att hjälpa. Matbanker, insamlingsorganisationer, kyrkor och frivilliga gör enorma insatser.

Det räcker dock inte med ideella lösningar. Fattigdomen som växer i Sverige är resultatet av politiska val, och den kan också förändras genom politiska val:

Starkare socialförsäkringar
Bättre stöd till ensamstående föräldrar
Byggande av prisvärda bostäder
Insatser för tryggare arbetsvillkor
Större fokus på barnfattigdom som samhällsproblem

Att minska fattigdomen handlar i slutändan om vilken typ av samhälle Sverige vill vara – ett där skillnader accepteras som naturgivna, eller ett där ekonomisk trygghet ses som en grundläggande del av medborgarskapet.

7. Och mitt i detta: Barnens röster

Barn uttrycker det ofta med störst klarhet. En pojke i mellanstadiet sa en gång i en intervju:

”Julen är fin, men jag önskar att den inte kostade så mycket.”

Det är kanske där kärnan finns. Fattigdomen i Sverige är inte bara ett ekonomiskt problem, utan ett mänskligt – ett som påverkar barns framtid, föräldrars självkänsla och samhällets sammanhållning.

Och kanske är det just runt jul som vi tydligast ser hur viktigt det är att ingen lämnas utanför.

B K R O Cosmea - Cosmea Kvinna - Cosmea Barn och Ungdom

B K R O COSMEA

Barn och Kvinnorätts Organisationen COSMEA